Som Dina redan har skvallrat om så har jag börjat cykelträna henne. Det blev helt oplanerat så, eftersom jag under en promenad ringde till min syster som sa att jag kunde hämta hennes gamla cykel. Hon har köpt en ny cykel och hennes gamla är litet bättre än min, så jag skulle alltså få den. Dessutom är det bra att ha två cyklar så att både jag och killen kan cykla till jobbet ihop nu (vi jobbar på samma ställe).
 
Eftersom jag ändå har tänkt att det vore bra om Dina kunde vänja sig vid att springa bredvid cykeln så hon får springa ordentligt ibland, tänkte jag att det vore väldigt bra träning för henne att gå bredvid cykeln när jag leder hem den, så att hon vänjer sig vid cykeln. Hon är så rädd för så många konstiga saker, så jag såg det som en självklarhet att hon skulle bli rädd för cykeln också.

Men det visade sig att hon inte var särskilt rädd för den, hon gick så snällt bredvid mig att när jag kom ut på cykelvägen vågade jag ta mod till mig att hoppa på cykeln och prova hur det skulle gå, det fick bära eller brista. Det gick ju så otroligt bra att jag blev ordentligt överraskad.

Självklart stannade jag till flera gånger så att Dina skulle få sniffa runt litet och eventuellt kissa, men när hon väl kom ut på gräsmattan stod hon bara där och stirrade på mig som ett fån. Hon förstod inte riktigt vad som förväntades av henne. Hon var i perfekt träningstillstånd, total uppmärksamhet på mig, så att hon glömde av att kissa till och med hihi.

Så jag vill verkligen tipsa om detta till hundägare till hundar som verkar vilja ha litet mer tempo på sina promenader. Jag har hittills undvikit cykeln för att Dina drar så mycket, men ju mer tempo hon får desto snällare går hon i koppel, och cykeln gjorde det perfekt för henne. Hon är så koncentrerad att hon inte hinner bry sig om andra hundar ens! Ibland kanske hon sneglar åt den andra hundens håll, men det är bara en snabb blick. Och hon är oerhört lyhörd när jag cyklar, lyssnar på minsta lilla "nej" eller "kom nu". eller "stanna"

Hittills har jag bara cykeltränat henne två gånger och allt kan ju fortfarande hända, men jag är oerhört nöjd med det här. Man ska inte vara alltför rädd för att testa på detta. Bara ha kopplet kort, men på ett sätt som gör det enkelt för dig att släppa efter litegrann ifall hunden skulle göra något oväntat. Jag har dessutom Dinas halsband högt upp i nacken för att ha litet bättre koll på henne när hon börjar titta åt sidan och så. Och så är det nog bra om man har fotbroms på cykeln.

...men det går faktiskt fint utan bromsar över huvud taget erfor jag den första gången då jag hämtade cykeln. Jag trodde hela tiden att jag litet då och då bromsade cykeln, men dagen efter, när jag skulle cykla till jobbet, lärde jag mig att jag bara har handbromsar! Hahaha! Jag vet inte hur jag lyckades lura mig själv till att jag bromsade med cykeln utan att bromsa med handbromsen. Dessutom tränade jag med samma cykel igår också, så visst går det med handbroms, men jag tror ändå att det är bättre med fotbroms på cykeln när man cyklar med hunden.

Men jag uppmanar er som har livliga hundar att inte fega ur, utan prova på det! Det är värt det. Ta det bara lugnt och beröm hundarna. Och glöm inte att rasta hunden innan cykelturen! Har den fått göra ifrån sig så är risken betydligt mindre att det blir några tvärstopp eller drag åt sidan. Lycka till!