Hösten är en riktigt mysig tid, man kan ta fram en massa värmeljus och mysa i mörkret, eller snarare i skenet av levande ljus. Men mörkret är också ett problem som hundägare - man hinner ju inte göra så mycket kul med hunden innan mörkret faller på. Det är så mycket som ska göras efter jobbet och vips är det mörkt och man hinner inte riktigt göra något kul med hunden. Inte ens lediga dagar verkar ha tillräckligt med ljusa timmar.

Vi gick en ganska tråkig promenad (enligt mig) men för Dina blev det ju litet omväxling i promenadväg med nya vägar och nya dofter. Vi har en liten liten park här utanför, som jag aldrig riktigt har förstått mig på. Den är bland en massa små hus och där finns bara några buskar och en parkbänk. Jag har aldrig sett en människa där, men jag tänkte utnyttja parken idag innan det blev mörkt.

Så jag provade att släppa henne lös där, även om det finns två (små) bilvägar i närheten. Det är ändå ett ganska inramat område så jag trodde inte att det skulle bli några problem. Och visst gick det bra, det var jätteskoj att springa runt en av buskarna som en tok, men när jag utvidgade området litet för henne och visade att parken var litet större än bara den enda busken, fick Dina för sig att även hustomtarna var en del av parken. Och vips var hon borta.

Jag kunde ju inte jaga efter henne där heller - inte så mycket för att det var på andras tomtar, det privata området hade ju redan beträtts av en ovälkommen hund. Problemet var att om jag skulle gå efter henne i den riktningen skulle hon med all sannolikhet springa ifrån mig och ut på bilvägen och det ville jag förstås undvika till varje pris.

Snart såg jag vad det var som lockade henne på hustomten. Det låg massor av olika sorters fotbollar uppradade i trädgården, och bollar är ju alltid kul. Jag blev litet nervös för att hon skulle börja leka med dem, det hade väl varit ganska pinsamt, eller om hon hade börjat gräva i trädgården. Så jag sprang in i skogen och prasslade massor och då kom hon genast efter mig - utan boll tack och lov.

Väl i parken igen lät jag henne vara lös en stund till för att hon inte skulle tycka att det är tråkigt att lyda vid inkallning om man bara blir kopplad på en gång. Hon höll sig dock i närheten av mig resten av tiden även om det blev litet bus inne i buskarna, men det blir nog inte många lösa turer i den parken igen... Synd, för någonting borde man ju kunna utnyttja parken till, för den bara är där, helt oanvänd och tom.