Fluffig äppelkaka

Jag skulle avstå från godsaker idag, jag fick med syrran på långpromenad vilket tydligen var bra eftersom hon också var sugen på något, så där fick vi båda litet distraktion. Men när jag kom hem var suget stort och plötsligt var jag igång med att baka äppelkaka igen. Den förra försvann på något mystiskt vis ur frysen ... hmm.

Hundar och barn är nog rätt lika ändå. Dina satt där i köket med mig hela tiden och "hjälpte till" genom att vara så nära mina fötter som möjligt så jag skulle tappa balansen och tappa all deg på golvet så att hon kunde få något gott att smaka på. Men det hände förstås inte, jag är van att balansera mellan hennes tassar numera...

Roligast var ändå när jag började klyfta äpplen, tyckte hon. Precis som barn tycker att det bästa med bakning är att man får slicka skålen, tycker Dina att det är underbart att få äta upp några kärnhus från äpplena. Hon kunde ju inte få alla, för det blev en del, men några la jag ändå undan så jag kunde ge henne när jag var färdig med stöket.

(Ibland när man sitter och äter äpplen bildas det en slemmig pöl mellan hennes tassar, men ögonen är frälst fästa vid äpplet och hon vågar knappt andas under hela tiden som det tar att få i sig äpplet. Det blir inte många äppelskrutt kastade i soporna här inte.)

Kakan blev jättegod. Den blev fluffigare än förra gången, kanske vispade jag äggen och sockret längre än senast, jag minns inte hur jag gjorde senast. Jag bytte också så att jag fick i mer dinkelmjöl än vetemjöl, och kan konstatera att jag lika gärna kunde ha gjort kakan på enbart dinkelmjöl. Men det borde väl ändå inte bidra till fluffigheten? Receptet finns förresten på min hemsida under rubriken "Det gröna köket"  >> "Frestelser".

Nu är det hög tid för mig att hoppa i säng och drömma om kanel och äpplen och annat som gör hösten till en mysig årstid. Jag undrar vad jag ska hitta på för morgondagen. Jag borde passa på och ta en långtur med Dina. Regnar det inte alldeles förfärligt kanske jag tar med en bit äppelkaka och kaffe i termos och sätter mig ute i skogen och övar på avslappning utomhus med Dina.


Kommentarer
Postat av: LottaS

Själv har jag numera blivit väldigt duktig på att stå bredbent över Selma när jag lagar mat då hon envisas med att ligga intill spisen. Det kan ju ramla ner något. Men hon är duktig och rör det inte förrän jag säger varsågod. (Sträcker på mig lite malligt!)

2008-09-06 @ 08:26:36
URL: http://metrobloggen.se/golden
Postat av: nemo

Gött med bakning!

Ja, jag är skitglad över regnkläderna :)

Och det tror jag att det är, att filmerna går vidare till novemberfestivalen fast helt säker är jag inte om det är just den de går vidare till.. hmm...

2008-09-06 @ 12:14:31
URL: http://www.metrobloggen.se/viharhittatnemo

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0