När hunden blir kissenödig eller annars vill ut är det nog ganska vanligt att hunden piper och går rastlöst fram och tillbaka till ytterdörren, några hundar kanske rentav ställer sig med tassarna på dörren. Någon kanske hämtar kopplet eller sätter sig bredvid i väntan på att kopplet ska hamna runt halsen på den. Men inte Dina. Hon ska alltid vara så speciell.

När Dina vill ut börjar hon bära runt på saker, då främst mina sockar eller tofflor. Hon bär dem med största tillförsikt som om de var hennes valpar, och ställer fint ner dem när det behövs, ifall hon t.ex. vill sträcka på sig för att se ut genom fönstret. Ofta går hon med dem ett varv i lägenheten, för att sedan bädda ner sig med "valpen" i sin bädd. Sen väntar hon på att jag ska koppla det till att hon behöver gå ut och göra ifrån sig. Reagerar jag inte så hämtar hon en ny "valp", ibland kan jag hitta henne gosandes med fem sockor fint uppställda bredvid sig i bädden.

Men det är inte alltid sockarna och tofflorna är ett tecken på att hon vill ut. Ibland får de stå för lek och demonstrationer av annat slag. Det är ett alldeles speciellt mönster när det kommer till utgåendet. Faktiskt rätt gulligt, men jag förstår inte riktigt varför hon tagit sig den vanan, den berättar ju inte direkt för oss andra vad hon egentligen vill - om man inte är klok som jag och lyckas lista ut det förstås.

Kanske kan det bero på att jag nästan alltid slänger av mig sockarna när jag kommit hem. Jag tycker om att vara barfota. Och när vi ska ut måste jag alltså ta på mig dem så att jag inte fryser om tårna. Kanske är det alltså så att hon kopplar sockarna till att det snart är dags att gå ut. Men det är fortfarande ett litet märkligt beteende hihi.